Tjänstledighet för studier – rättigheter och skyldigheter

Vårterminen har precis startat runt om i landet på högskolor och universitet. Det finns otaliga spännande kurser och program att ta del av – vad sägs om att ägna en termin åt att förbättra dina retoriska kunskaper, bli en hejare på psykologi eller är det kanske algebra och ekvationer som lockar? Valen är många, och rätten att begära tjänstledighet för att studera gör att även du som redan har ett arbete har möjlighet att utbilda dig utan att behöva säga upp dig.

Enligt lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, ”studieledighetslagen”, har arbetstagare i allmän eller enskild tjänst nämligen rätt till behövlig ledighet för att kunna genomgå utbildning. Begreppet ”utbildning” ges en bred betydelse och i princip all sorts utbildning omfattas, undantaget rena självstudier. Till exempel ansåg arbetsdomstolen i AD 1982 nr 32 att en politiskt inriktad studiecirkel omfattades av begreppet ”utbildning” och rätt till ledighet för att delta i denna förelåg därmed. Eftersom lagen enbart gäller för arbetstagare, omfattas inte den som t.ex. är uppdragstagare eller part i ett kompanjonförhållande.

Rätten till tjänstledighet för att studera gäller oavsett anställningsform och sysselsättningsgrad, dvs. en person som jobbar extra på helger och kvällar har samma rätt till ledighet som en tillsvidareanställd person som jobbar heltid. Detsamma gäller i princip även en person som är provanställd eller arbetar som vikarie. Det krävs dock att man varit anställd hos arbetsgivaren en viss tid för att kunna begära ledighet – när ledigheten börjar ska man ha varit anställd åtminstone de senaste sex månaderna eller sammanlagt 12 månader under de senaste 2 åren. Det är tillåtet att göra avvikelser från denna tidsregel i kollektivavtal.

Det finns ingen lagstadgad tidsfrist inom vilken arbetstagaren senast måste anmäla att denne vill få tjänstledigt för att studera. Trots detta är det givetvis en bra idé att ta upp frågan med sin arbetsgivare så tidigt som möjligt. Arbetsgivaren har nämligen ingen skyldighet att bevilja ledighet för den period som arbetstagaren begär, utan kan skjuta upp ledigheten till senare tid. Om arbetsgivaren önskar skjuta upp ledigheten, ska denne genast underrätta arbetstagaren om skälen för detta samt när ledigheten kan påbörjas. Enligt praxis kan arbetsgivarens beslut att skjuta upp ledigheten inte omprövas, oberoende av vilka skäl som lämnas för uppskovet. Detta beror på att lagstiftaren har velat tillgodose arbetsgivarens intresse av att så långt som möjligt kunna bedriva verksamheten utan störningar. Arbetsgivaren kan dock inte skjuta på ledigheten hur länge som helst. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollektivavtal för den kategori som arbetstagaren ifråga tillhör så ska berörd arbetstagarorganisation meddelas om att arbetsgivaren vill senarelägga ledigheten. Om arbetsgivaren vill skjuta upp ledigheten mer än 6 månader, så måste arbetstagarorganisationen godkänna detta. Om arbetstagaren inte har fått påbörja ledighet inom 2 år från det att begäran om detta skedde, kan denne vända sig till domstol för att få saken prövad.

Om man av någon anledning skulle vilja avbryta studierna och gå tillbaka till arbetet igen – måste man då vänta tills den beviljade ledighetsperioden är slut? Nej, en arbetstagare har rätt att återgå i arbete innan tjänstledighetens slut, men måste givetvis meddela arbetsgivaren om detta. Arbetsgivaren har rätt att skjuta upp återgången i max två veckor om ledigheten har varat mindre än ett år, och max en månad om ledigheten har varat mer än ett år (avvikelser från detta kan göras i kollektivavtal). Oberoende av om arbetstagaren avbrutit sin ledighet eller återgår i arbete efter vad som var avtalat, så har arbetstagaren rätt till samma eller likvärdig ställning vad gäller anställningsvillkor och arbetsförhållanden som innan tjänstledigheten inleddes.

Källförteckning:

Lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning 1-10 §§

Prop. 1974:148, s. 24 & 89

AD 1984 nr 123

AD 1982 nr 32

Skrivet av Amanda Harrysson (6 inlägg)

Amanda Harrysson har studerat juristprogrammet vid Örebro universitet och tog Juristexamen 2014. Hon arbetade som biträdande jurist på am juristbyrå 2013- 2014.

Följ oss här

1 kommentar

  1. Violet says:

    Skärpt tjej !

Lämna gärna en kommentar