Arbetstagarens rätt till föräldraledighet

Går du i väntans tider och ska snart bli mamma eller pappa, eller är du nybliven förälder? Då har du kanske funderat på det här med föräldraledighet. Många föräldrar vill spendera så mycket tid som möjligt med sitt barn. Förutom den första tiden då minst en förälder normalt sett är hemma på heltid med den nyfödda vill man kanske som småbarnsförälder ha mer tid över till barn och familj än vad ett heltidsarbete medger. Oavsett hur situationen och önskemålen ser ut, är det viktigt att känna till att man som arbetstagare och förälder har rätt att vara föräldraledig, med eller utan föräldrapenning.

Rätten till föräldraledighet regleras i föräldraledighetslagen, i vilken det även framgår att det finns olika former av föräldraledighet. I det följande görs ett försök till en översikt över dessa former;

1. Mammaledighet: Alla kvinnliga arbetstagare har rätt att vara helt lediga under en sammanhängande tid om sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossning och sju veckor efter förlossning. Två av dessa veckor är obligatoriska, dvs. mamman är skyldig att vara ledig två veckor innan eller efter förlossningen såvida inte denna ledighet tas ut på annan grund, till exempel i form av semester eller sjukskrivning. Mamman har även rätt att vara ledig för att amma barnet, någon tidsgräns för denna ledighet har dock inte uppställts av lagen. Mammaledighet får tas ut med eller utan föräldrapenning. Enligt SFB 12:5 har barnets mor rätt till föräldrapenning från och med den sextionde dagen före beräknad förlossning.

2. Hel ledighet med eller utan föräldrapenning: Föräldrar har rätt att vara helt lediga för vård av barn till dess att barnet är 18 månader gammal. Denna ledighet kan tas ut med eller utan föräldrapenning. Utöver detta har föräldrar rätt att vara helt föräldralediga under förutsättning att hel föräldrapenning betalas ut. Föräldrar kan ta ut sammanlagt 480 dagar med föräldrapenning. Vid ensam vårdnad får vårdnadshavaren ta ut alla 480 dagar själv, vilket även gäller vid gemensam vårdnad då endast en av föräldrarna har rätt till föräldrapenning. Vid gemensam vårdnad där båda föräldrarna har rätt till föräldrapenning får föräldrarna ta ut 240 dagar var. Föräldrapenning får lämnas till dess att barnet är 8 år eller till dess att barnet avslutat första året i grundskola om barnet vid denna tidpunkt är äldre än 8 år. Hel föräldraledighet får tas ut den eller de dagar som arbetstagaren begär.

3. Delledighet med eller utan föräldrapenning: En förälder som får tre fjärdedels, en halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning har rätt till motsvarande förkortning av normal arbetstid (får man en fjärdedels föräldrapenning och normalt arbetar 8 h/dag har man alltså rätt att förkorta arbetsdagen med 2 h). En förälder som inte får föräldrapenning har rätt till förkortning av arbetstid med upp till en fjärdedel till dess att barnet fyller 8 år eller har avslutat sitt första skolår om barnet då är äldre än 8 år. Ledighet vid förkortad arbetstid får spridas över veckans samtliga dagar eller förläggas till någon eller vissa av arbetsveckans dagar.

4. Ledighet med eller utan tillfällig föräldrapenning: En förälder har rätt att vara ledig under den till han eller hon får tillfällig föräldrapenning i enlighet med SFB 13 kap. Rätten till tillfällig föräldrapenning gäller bland annat för barnets fader i samband med förlossning samt för vård av barn när barnet eller barnets ordinarie vårdare är sjuk. Barnets pappa har rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning i högst tio dagar i samband med förlossning. Ledigheten måste tas ut inom 60 dagar efter barnets hemkomst efter förlossningen. En förälder har rätt att vara ledig för vård av barn om den ordinarie vårdnadshavaren är sjuk, även om föräldern inte har rätt till tillfällig föräldrapenning på grund av att barnet är yngre än 240 dagar.

5. Ledighet med vårdnadsbidrag: En förälder har rätt till hel ledighet eller förkortning av normal arbetstid med hälften under den tid vårdnadsbidrag betalas ut. Enligt lagen om kommunalt vårdnadsbidrag kan vårdnadsbidrag lämnas för barn som fyllt ett men inte tre år om barnet är folkbokfört i kommunen och inte har heltidsplats i förskola. Vårdnadsbidrag utbetalas endast efter det att föräldrapenning har lämnats för sammanlagt 250 hela dagar.

Vi har nu konstaterat att föräldraledighet är arbetstagarens rättighet. En arbetsgivare kan alltså inte neka en arbetstagare att utnyttja sin rätt till föräldraledighet, men för att inte skapa för stora störningar i verksamheten finns det regler för hur begäran om ledighet och ledighetens förläggning ska gå till. En arbetstagare som vill vara föräldraledig ska underrätta arbetsgivaren om detta senast två månader före ledighetens början, eller om detta inte kan ske, så snart som möjligt. Arbetstagaren ska även meddela hur lång tid han eller hon planerar att vara ledig. Av naturliga skäl gäller anmälningstiden inte för tillfällig föräldraledighet på grund av sjukdom. Arbetstagaren och arbetsgivaren ska samråda om ledighetens förläggning. Hel föräldraledighet ska förläggas så att det inte medför påtagliga störningar i verksamheten, om detta inte innebär olägenheter för arbetstagaren. Vad gäller förkortad arbetstid, ska arbetsgivaren vid oenigheter förlägga ledigheten i enlighet med arbetstagarens begäran om detta kan ske utan påtagliga störningar i verksamheten.

Enligt förarbetena ska bedömningen av vad som utgör en ”påtaglig störning” göras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Klart är att arbetsgivaren inte kan åberopa att varje störning i verksamheten utgör en påtaglig sådan, utan med ”påtaglig” åsyftas att det skulle innebära stora påfrestningar för verksamheten att förlägga ledigheten i enlighet med arbetstagarens önskemål. En viktig faktor för att bedöma vad som utgör påtagliga störningar är arbetsplatsens storlek. I AD 2005 nr 92 nekades en arbetstagare på ett företag där verksamheten utfördes i treskift att förlägga sin föräldraledighet till enbart helgdagar med hänvisning till att detta skulle innebära en påtaglig störning av verksamheten. AD menade att det inte förelåg några hinder mot att anställa en vikare som arbetade måndagar-fredagar och att det därmed inte skulle innebära någon påtaglig störning av verksamheten att förlägga ledigheten enligt arbetstagarens önskemål.

En arbetstagare har rätt att avbryta sin ledighet och återgå i arbete i samma omfattning som före ledigheten. Arbetstagaren ska underrätta arbetsgivaren om sitt önskemål att återgå i arbete så snart som möjligt. Var föräldraledigheten planerad att pågå i mer än en månad, har arbetsgivaren rätt att skjuta på återgången i högst en månad efter arbetstagarens underrättelse.

Lika viktig som arbetstagarens rätt till föräldraledighet är rätten att inte bli missgynnad av skäl som hör samman med föräldraledigheten. Förbudet mot missgynnande behandling kommer att behandlas i ett separat blogginlägg – tills dess är min förhoppning att rätten till föräldraledighet framstår som i vart fall något mera tydlig än innan.

Källförteckning:

Föräldraledighetslag (1995:584) 1-15 §§

Socialförsäkringsbalk (2010:110) 12 kap. 5 § & 12-15 §§, 13 kap.

Lag (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag, 3 §

Prop. 1977/78:104 med förslag om utvidgad ledighet för vård av barn, mm., s. 47

Prop. 1999/2000:87 Obligatorisk mammaledighet

Prop. 2000/2001:44 Föräldraförsäkring och föräldraledighet, s. 38 & 47

AD 2005 nr 92

Läs gärna mer på Försäkringskassans hemsida www.forsakringskassan.se

Skrivet av Amanda Harrysson (6 inlägg)

Amanda Harrysson har studerat juristprogrammet vid Örebro universitet och tog Juristexamen 2014. Hon arbetade som biträdande jurist på am juristbyrå 2013- 2014.

Följ oss här

1 kommentar

  1. […] föräldraledighet är en arbetstagares rättighet har tagit upp tidigare i bloggen (se inlägg från 14 mars 2013). Minst lika viktigt är det att understryka att det är en rättighet att inte bli missgynnad på […]

Lämna gärna en kommentar