Information och förhandling i arbetslivet

Medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) är en lag som relegerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Grundläggande i ett anställningsförhållande är anställningsavtalet. Det medför både rättigheter och skyldigheter för parterna. Vad gäller just anställningsavtal utgörs grunden för det att arbetsgivaren och arbetstagaren kommit överens om ett utbyte av prestationer. Arbetstagaren har arbetsskyldighet och arbetsgivaren är skyldig att betala ut lön och annan lön för utfört arbete, den så kallade vederlagsskyldigheten.

Arbetstagarens grundläggande arbetsskyldighet innefattar förutom att utföra arbete även att följa ordningsföreskrifter, arbetsmiljöföreskrifter, att samarbeta samt att vara lojal. Anställningsavtal ska enligt MBL vara skriftliga. Det betyder inte att muntliga anställningsavtal är ogiltiga, men om ett anställningsavtal inte skrivs bryter arbetsgivaren mot skriftlighetskravet som relegeras i MBL. Det torde även ligga i båda parters intresse att skriva ett skriftligt anställningsbevis för att undvika att ett konkludent anställningsavtal uppstår. Detta kan ske om parterna agerar och uppträder som om ett avtal existerar trots att ett formellt avtal inte träffats. Arbetsgivaren har bevisbördan för att visa att ett anställningsförhållande ej ägt rum för det fall tvist uppstår. Ett tydligt exempel på vad som utgör ett så kallat konkludent avtal som de flesta av oss gör i vårt vardagliga liv är att åka buss. Genom att stiga på bussen avser du att åka buss och anses därmed vara skyldig att köpa en biljett.

MBL är tillämplig oavsett du som arbetsgivare har kollektivavtal eller inte. Som arbetstagare och arbetsgivare har du rätt att nyttja din föreningsrätt, det vill säga din rätt att organisera dig, både vad gäller dig som arbetstagare i en arbetstagarorganisation och som arbetsgivare i en arbetsgivarorganisation. Det är sedan mellan dessa organisationer det kan skapas kollektivavtal som reglerar anställningsförhållanden mellan de anställda och arbetsgivaren. MBL ger dig även rätt till information och rätt att hålla förhandlingar med din motpart. Jag har nedan valt att redogöra för regleringen gällande rätten till information och förhandling enligt MBL.

 

Den passiva och aktiva informationsskyldigheten

Som arbetsgivare har du en passiv informationsskyldighet. Detta betyder att om den fackliga organisationen begär ut handlingar eller dokument som de behöver gällande medbestämmandefrågor, är arbetsgivaren skyldig att lämna ut dem. En medbestämmandefråga är en fråga i vilken arbetsgivaren ensam har beslutanderätt.

Den aktiva informationsskyldigheten för arbetsgivare betyder att du som arbetsgivare på eget initiativ ska informera den fackliga organisationen om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt, ekonomiskt samt riktlinjerna för personalpolitiken. Detta ska ske fortlöpande. Arbetsgivaren är skyldig att fullgöra den aktiva informationsskyldigheten till samtliga berörda fackliga organisationer som har medlemmar på arbetsplatsen.

 

Primär och sekundär förhandlingsskyldighet

Primär förhandlingsskyldighet

Som arbetsgivare har du även en primär och sekundär förhandlingsskyldighet. Vad gäller den primära förhandlingsskyldigheten så menas att du som är arbetsgivare ska förhandla med organisationen innan beslut tas. Samtliga beslut som innebär att verksamheten utvigdas, omorganiseras eller skärs ned är primära förhandlingsfrågor. Även nya chefstillsättningar eller befattningar har också en primär förhandlingsskyldighet. Alla beslut som inte kan betecknas som ”icke dagliga arbetsledningsbeslut” faller under den primära förhandlingsskyldigheten.

 

Vad är dagliga arbetsledningsbeslut?

För att kunna avgöra om du som arbetsgivare har primär eller sekundär förhandlingsskyldighet krävs det att du kan avgöra vad som menas med begreppet dagliga arbetsledningsbeslut. Att en arbetstagare har anställts för en viss typ av arbetsuppgifter hindrar inte arbetsgivaren att ålägga arbetstagaren andra arbetsuppgifter. Detta följer bland annat av den grundläggande principen att ”det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet”.  Principen ger även arbetsgivaren rätt att besluta om ordningsföreskrifter, policys, arbetstidens förläggning och så vidare samt att förändra arbetsuppgifterna inom ramen för arbetstagarens anställning och detta är beslut som är att betrakta som dagliga arbetsledningsbeslut. Med dagliga arbetsledningsbeslut avses beslut som behövs för att verksamheten ska fungera.

 

Sekundär förhandlingsskyldighet

Regeln om sekundär förhandlingsskyldighet betyder att i alla frågor som inte betraktas som primära förhandlingsfrågor kan arbetstagarorganisationen begära förhandling. Skillnaden mellan den primära och den sekundära förhandlingsskyldigheten blir således att i den sekundära förhandlingsskyldigheten så har arbetsgivaren inte någon initiativskyldighet.

Dessa förhandlingsregler gäller i första hand gentemot den arbetstagarorganisation som arbetsgivaren har kollektivavtal med. Det finns dock två undantag som framgår av MBL:

1. Om en fråga särskilt angår en annan arbetstagarorganisation som arbetsgivaren inte har kollektivavtal med så har arbetsgivaren förhandlingsskyldighet.

2. Undantaget gäller också förhandlingsskyldigheten vad gäller arbetsgivare som helt och hållet saknar kollektivavtal. Då framgår det av undantagsregeln i MBL att om arbetsgivaren avser att säga upp personal på grund av arbetsbrist eller fatta beslut om övergång av verksamhet, så ska arbetsgivaren på eget initiativ genomföra primär förhandling med samtliga berörda arbetstagarorganisationer, det vill säga en organisation som har en medlem som berörs av beslutet.

 

Varför information och förhandling i arbetslivet?

MBL syftar till, just som lagens namn anger, medbestämmande i arbetslivet. Begreppet medbestämmande ska ges en vid tolkning och omfattar alla former för inflytande i arbetslivet, alltifrån samråd och förhandlingar i olika former och rätt till bland annat information och medbestämmanderätt för arbetstagarna. Förhandlingsrätten är av central betydelse och är grunden för arbetstagarnas inflytande och alla frågor som berör deras arbete och anställningsvillkor. Som arbetsgivare är det viktigt att du känner till MBL för att på bästa sätt kunna bidra till goda relationer på arbetsmarknaden i sin helhet. Har du frågor är du varmt välkommen att kontakta am juristbyrå så hjälper vi dig att reda ut begreppen och svarar på dina frågor.

 

KÄLLFÖRTECKNING

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Regeringens proposition 1975/76:105 med förslag till arbetsrättsreform m.m.

 

Skrivet av Alida Malm (76 inlägg)

Alida Malm driver am juristbyrå. Hon har magisterexamen i rätts- vetenskap om sammanlagt 315 hp och har flerårig yrkeserfarenhet av juridiskt arbete inom förvaltning och privata bolag.

Följ oss här

0 kommentarer

Lämna gärna en kommentar