Om förbud mot missgynnande vid föräldraledighet

Rätten att inte bli missgynnad vid föräldraledighet

Tidigare i år förpliktade Arbetsdomstolen en arbetsgivare att utbetala 50 000 kr i diskrimineringsersättning och allmänt skadestånd till en arbetstagare. Anledningen var att arbetsgivaren vägrade genomföra avtalad löneförhöjning därför att arbetstagaren berättat att hon var gravid och hade för avsikt att vara föräldraledig. Domstolen ansåg att arbetsgivaren hade missgynnat den kvinnliga arbetstagaren av skäl som hörde samman med hennes graviditet och förväntade föräldraledighet. Arbetsgivaren hade därmed brutit mot missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen.

Att föräldraledighet är en arbetstagares rättighet har tagit upp tidigare i bloggen (se inlägg från 14 mars 2013). Minst lika viktigt är det att understryka att det är en rättighet att inte bli missgynnad på grund av att man utnyttjar eller avser att utnyttja rätten till föräldraledighet. Förbudet mot missgynnande behandling skyddar både arbetstagare och arbetssökande och gäller i en rad olika situationer, bland annat vid åtgärder i anställningsfrågor, tillämpning av löne- eller anställningsvillkor och beslut om avsked och uppsägningar.

Med ”missgynnande” avses handling eller underlåtenhet som innebär skada eller förlust för arbetstagaren eller arbetssökanden. Om handlingen eller underlåtenheten typiskt sett innebär faktiskt förlust, obehag eller liknande föreligger en missgynnande behandling. För att avgöra om ett missgynnande har skett kan man göra en jämförelse: skulle arbetsgivaren ha agerat på samma sätt om arbetstagaren inte var eller skulle vara föräldraledig? Om svaret är nej; då föreligger med stor sannolikhet ett missgynnande. I AD 2009 nr 45 ansåg arbetsdomstolen att ett missgynnande hade skett därför att arbetsgivaren hade avslagit en gravid arbetstagares ansökan om att få delta i en kurs. Arbetsgivarens motiverade avslaget med att arbetstagaren skulle få det svårt att förankra sina kunskaper från kursen då hon förväntades vara föräldraledig under en längre tid. Arbetsgivaren skulle ha tillåtit att arbetstagaren deltog i kursen om hon inte förväntades utnyttja sin rätt till föräldraledighet; därmed kan vi konstatera att ett missgynnande låg för handen.

Förbudet mot missgynnande enligt föräldraledighetslagen förutsätter att det finns ett orsakssamband mellan missgynnandet och den pågående eller förväntade föräldraledigheten. Det är tillräckligt att föräldraledigheten utgör en av flera skäl till missgynnandet.

Om olika villkor eller olika behandling är en nödvändig följd av föräldraledigheten, gäller inte förbudet mot missgynnande. Med detta menas att vissa åtgärder är en oundviklig konsekvens av ledigheten. I AD 2009 nr 13 hade en arbetsgivare utgett gratifikation till arbetstagarna. Gratifikationens storlek stod i proportion till arbetad tid under ett visst år. Arbetsdomstolen konstaterade att det faktum att de föräldralediga arbetstagarna inte fick full gratifikation var en nödvändig följd av föräldraledigheten och därmed hade ett förbjudet missgynnande inte skett.

Har du frågor eller funderingar om föräldraledighet? Varmt välkommen att kontakta am juristbyrå.

 

Källförteckning

Föräldraledighetslagen (1995:584) 16 §

Prop. 2005/06:185 s. 122.

AD 2013 nr 18

AD 2009 nr 45

AD 2009 nr 13

Skrivet av Amanda Harrysson (6 inlägg)

Amanda Harrysson har studerat juristprogrammet vid Örebro universitet och tog Juristexamen 2014. Hon arbetade som biträdande jurist på am juristbyrå 2013- 2014.

Följ oss här

0 kommentarer

Lämna gärna en kommentar